Det är med lite vemod jag skriver det jag nu kommer skriva. Det har tagit ett tag att formulera det, men samtidigt vet jag att det kommer kännas som en lättnad när jag väl fått ut det. Jag har övat genom att berätta för ridskoleelever och en del andra, men nu är det dags att säga det rakt ut även här, men jag vet att ryktet redan har gått före mig.

Nåväl.

2011 startade jag Hellagården. Det hade alltid varit min dröm att ha en egen hästverksamhet, en verklig variant av det där jag lekte i mammas blomsterland när jag var liten. Tanken var då att ta emot hästar för bete på Ölands alvar, och köra hästsafari på de enorma markerna.
Sedan formade sig verksamheten efter den efterfrågan som dök upp – allt fler ville rida, det blev ridskola, turridning, försäljning av hästar och inackordering. Och allt växte och växte. Jag jobbade med föreläsningar på den tiden och pengarna som kom in användes för att köpa in fler hästar och låta företaget växa. Det var fantastiskt kul!

De gågna åren har varit härliga, häftiga och intensiva. Inte minst sedan företaget landade i Slöinge för ganska exakt fyra år sedan. Vi har träffat så mycket människor som genom oss upptäckt islandshästen, lärt så många det magiska i en fantastisk tölt, sålt så många hästar och sett kemin uppstå mellan hästar och deras nya mattar/hussar. Det är slitigt men också fantastiskt roligt – annars hade man aldrig fortsatt.

Men det är också slitet som tar ut sin rätt. Både det fysiska kring gården, det växande hästantalet och det psykiska med papper, telefoner som ringer jämt, planering och organisation. Att aldrig hinna rida själv, ständigt leta hästar, ständigt aldrig räcka till, alltid en evig att-göra-lista.
Och någonstans började orken successivt ta slut.
Ju mer företaget vuxit, desto mer har det också kostat i både energi och pengar. Hjulet snurrar allt för fort. Tiden för annat i livet har försvunnit och allt har bara varit jobb och måsten. Samtidigt som glädjen över alla jag möter ökat, har också orken att hålla igång minskat.

Därför kommer hösten 2017 bli den sista med ridskola och uteritter i denna form och omfattning. När vår sista ridskoledag är slut i höst, i månadsskiftet november/december, bromsar Hellagården upp och förändrar sin verksamhet. Fram tills dess kör vi precis som vanligt.

Nej, jag ska INTE stänga,
Jag ska INTE helt lägga ner.
Men verksamheten ska bromsa. Minska hjulen och minska tempot.
Ett 20-tal hästar i olika åldrar ska säljas (de flesta turhästar är redan sålda, bristen på denna typ av hästar på salumarknaden är tydlig - men några finns också kvar..!).

Hellagården kommer bli mindre, verksamheten tajtare. Privatlektioner i liten skala på våra bästa hästar, helgpaket med mysiga ridturer i små grupper, god mat, skratt och övernattning några gånger om året, uthyrning av boenden, kursverksamhet, medryttare, tävlingar och inackorderingar. Ni hör, vi ska absolut inte stänga ner helt!

Men antalet hästar kommer vara färre, jobbet mindre, tiden friare, skratten fler och kraven inte lika många.

Den regelrätta turridningen lämnar jag därför med full tillit över till mina kollegor i området – Olofsbo Islandshästar och Vindhästar, som båda erbjuder både ridskola och turridning.
Mindre grupper av vana ryttare, som kanske vill skräddarsy sin upplevelse välkomnar jag gärna att höra av sig. Likaså de som vill rida privatlektioner, kanske vara medryttare på någon av de hästar vi har kvar. Men det kommer ske i liten skala, för att det är kul. Exakt hur och när ber jag få återkomma om efter årskiftet, när vi landat efter denna stora förändring.

Jag vill avslutningsvis tacka alla som gästat oss under åren, gäster på uteritter, hästköpare, ridskole- eller privatlektionselever. Och alla som jobbat här, längre eller kortare perioder, utan er hade det aldrig gått!
Utan er alla hade jag aldrig fått möjligheten att leva ut min dröm och fått uppleva allt jag gjort! Tusen tack till er!

Och som sagt - fram till december är kör vi som vanligt - så vill du rida hos oss är det läge att göra det nu! :)

Sedan blir det andra drömmar som tar över - exakt vad återstår att se... ;)

/Jennifer <3



Bilden ovan är tagen av Fredrik Jonsving.